Välkomna till den digitala guiden Nya Lödöse – staden under Gamlestaden! Mellan 1473 och 1621 fanns det en betydande handelsstad invid Göta Älv där stadsdelen Gamlestaden i Göteborg nu ligger.

Om den digitala guiden.

Via en stadspromenad med 6 stopp kommer du upptäcka Nya Lödöses historia. Varje punkt på översiktsbilden är kopplad till en berättelse i ljud, text och bild.

Låt oss vandra tillsammans genom staden bland boningshus med salubodar, verkstäder, stall och fähus. Besök hamnkvarteren och ta dig fram till vallgraven. Möt livet och döden vid kyrkan och kyrkogården. Föreställ dig odlingar och betesmarker både före, under och efter stadstiden.

Information in English 

Welcome to the Digital Guide Nya Lödöse – the Town beneath Gamlestaden. Between 1473 and 1621, a principal town was situated by the side of River Göta Älv at present-day Gamlestaden.

The Town Nya Lödöse – A Digital City Guide with Illustrations

Six information points will reveal the history of Nya Lödöse. Each mark on the map is linked to a story with audio, video, text and illustrations. Let us walk around town together, amongst dwelling houses, sales stalls, workshops, stables and barns. You can visit the quayside and walk along to the moat. You can encounter life and death at the church and churchyard. Imagine the cultivated fields and meadows before, after and at the time when the area was a flourishing town.  

Read here for more information in English

Översiktbild: Spåren av Nya Lödöse döljer sig under Gamlestaden. Foto Daniel Lindskog, layout Sara Lyttkens.
Traces of Nya Lödöse are hidden beneath Gamlestaden. Photo Daniel Lindskog, layout Sara Lyttkens.

Stadspromenaden via video och ljudfiler

Här kan du ta del av stadspromenadens sex berättelser . Till varje berättelse finns både en videofil och en ljudfil.

En stad byggs upp

• En stad byggs upp (video)
• En stad byggs upp.  (syntolkad video)
• En stad byggs upp (ljudfil)

Vid kajen

• Vid kajen (video)
• Vid kajen. (syntolkad video)
• Vid kajen (ljudfil)

Nya Lödöses försvar

• Nya Lödöses försvar (video)
• Nya Lödöses försvar (syntolkad video)
• Nya Lödöses försvar (ljudfil)

Nya Lödöses kyrka och kyrkogård

• Nya Lödöses kyrka och kyrkogård (video)
• Nya Lödöses kyrka och kyrkogård (syntolkad video)
• Nya Lödöses kyrka och kyrkogård (ljudfil)

Odlad mark 

• Odlad mark ( video)
• Odlad mark (syntolkad video)
• Odlad mark ( ljudfil)

Leva och bo

• Leva och bo (video)
• Leva och bo (syntolkad video)
• Leva och bo (ljudfil)

Stadspromenaden i text och bild

Här kan du ta del av stadspromenadens sex berättelser genom en text med bilder.

En stad byggs upp

Samtidigt som den stadsdelen Gamlestaden omformades pågick det arkeologiska undersökningar av den gamla staden Nya Lödöse. Foto Markus Andersson.Under dagens vägar, spårvagnsspår, hus och fabriksbyggnader i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg finns det en stad under staden. En myllrande 1500-tals stad. Staden grundades 1473 och fanns här till 1621. Den hette Nya Lödöse.

Flyttar vi oss tillbaka till slutet av 1400-talet skulle vi få se hur staden Nya Lödöse byggdes upp. Stadens västligaste delar, nära den dåvarande armen av Göta älv låg där banvallen nu ligger, där idag tåg rullar norrut mot gamla Lödöse och Trollhättan och söderut mot centrala Göteborg.

I början av 2000-talet gjordes stora arkeologiska undersökningar av staden. De har tillsammans med tidigare undersökningar och historiska källor gett oss mycket information om staden och människorna som bodde här.

Gator och gårdar

Här i staden centrum låg flera stadsgårdar, de hus och gator som bildade staden. En gata gick västerut mot älvstranden och österut mot stadens kyrka. och gator ut. Under de första åren bestod gatan av träflis och jord. Den förbättrades med sand och gatubeläggning i sten i takt med att stadsgårdarna byggdes upp. För att stabilisera marken lades ett tjockt lager med underkäkar från nötboskap under gatan.
Det fanns bestämmelser om att de som bodde i staden skulle hålla sina gator rena. Den som hade la dynga på gatan kunde få böta 3 mark år 1587 vilket motsvarar ungefär 500 kronor i 2024 års penningvärde. Det kanske inte låter så mycket men fick någon 3 mark i lön motsvarade det så mycket som 14999 SEK år 2024.

I närheten av Säveån låg en stadsgård där man under stadens första tid slaktade djur. I grop på gården hade slaktavfall blandats med annat hushållsavfall som trasiga läderskor, bitar av tyg, träkärl och ett nät av bast. På gården tillverkades och såldes radband. Under golvet i stugan låg 38 pärlor i bärnsten, glas, bergart, ben och metall. Några danska mynt som präglats under Kristian I:s regeringstid 1448–1483 fanns också i stugan.

På grund av orostider lämnade Nya Lödöses invånare sin stad under en period i mitten av 1500-talet och bosatte sig istället i den säkrare Älvsborgsstaden vid Älvsborgs fästning längre västerut. När de kom tillbaka påbörjades arbete med att bygga upp Nya Lödöse på nytt.

Arbeten i staden

År 2024 pågår ett stort arbete med att omvandla stadsdelen Gamlestaden, men dagens byggarbeten skiljer sig något från de som krävdes under Nya Lödöses tid. Då jobbades det kalkbingar för att älta kalk till murbruk, timmer skulle dras fram, tjära sjöds, broar och bryggor byggdes och stenläggningar lades ut. Här arbetade timmermän, glasmästare och smeder. De hade dagslön och arbetade ”på sin kost”, vilket var en form av traktamente. Öl var en vanlig ersättning.

De människor vi ser i dagens Gamlestads torg är ofta på väg till och från hem, skola, jobb och fritid. I Nya Lödöse fanns flera olika yrken, allt från präster till slaktare, bokbindare, ölbryggerskor och spelmän.

Många livnärde sig på handel, men varor fick inte föras in hur som helst i staden, de skulle först tullas. Den 25/2 1587 hade några tyskar stått med öppna bodar och olovandes sålt två dussin hattar. Olagliga bodar kunde bestraffas med böter på 40 mark. Vissa i staden fick ta till tiggeri och stöld för att klara sig.

Sara Vaskerska levde här i början på 1600-talet. Hon levde på att tvätta andra personers kläder i älven. Linnekläder tvättades och ullkläder vädrades. Tvätten lades i blöt innan den slogs ren med klappträ. Linnekläder lades på tork i solen så att de blektes fint, sedan manglades de eller slätades ut med en glättsten. Det var ett tidskrävande jobb för Sara.

Bild: Tvätterskor i Nya Lödöse. Illustration Cathrine Färnström.

Vid kajen

Nya Lödöses strandnära delar låg under dagens vattennivå. Marken behövde spontas så att inte Säveån skulle svämma över den arkeologiska undersökningen.

Längs med nuvarande Angeredsbanan i stadens västra delar låg strandzonen. Då rann Göta älv här och Marieholm, eller Säveholmen, var en ö. Strandzonen var 300 meter lång och sträckte sig norrut längs älven. I öster fanns gator och gränder som mynnade ut vid stranden.

Älven fylldes ut med jordfyllda timmerkistor och här fanns stenlagda ytor, byggnader, magasin och bodar för handel och fiskhantering. Stadsgårdarna nära vattnet hade egna tilläggsplatser och vid bryggorna hämtade stadsborna vatten, de tvättade kläder, vattnade sina djur och tippade sitt avfall i älven.

Kajen var ett offentligt rum i staden. Ett stort långsträckt arbetsområde för transport av varor till och från staden via Göta älv. Här möttes handelsmän och sjömän från hela Europa stadens invånare, många olika språk talades och varor lastades och lossades. Området förändrades och byggdes till under stadens tid för att slutligen destrueras i slutet av stadsperioden i början på 1620-talet.

För att stabilisera den blöta och sluttande marken lades avfall från nötboskap i botten av strandzonens konstruktioner. De fylldes upp av kranier, underkäkar, mellanfotsben och andra skelettdelar. Ett oxkranie hade ett tydligt slag av klubba, något som visar hur avlivningen kunde gå till.

Var låg hamnen?

Kunde verkligen stora handelsskepp ta sig ända fram till Nya Lödöse, eller var älven för grund? En tolkning är hamnen till en början låg vid åkröken där Säveån vek av söderut, där det var djupare.

Sommaren 1526 uppmanade Gustav Vasa att flytta hela Göta älv för att öka vattendjupet intill staden. Det skulle vara segelbart mellan Säveholmen och Nya Lödöse och älven skulle styras från Hisingen med hjälp av ”pålar och strömbräden”. Arbetet utfördes med varierat resultat, men kanske var en stor konstruktion på 50 meter x 35 meter som låg centralt i strandzonen ett tecken på arbetet.

Bryggor och förlängda pirar nådde troligen ut till älvens djupaste delar och kunde kanske landa även större fartyg. När staden undersöktes av Sixten Strömbom på 1910-talet kallades konstruktionen “Storbryggan” och de träkonstruktionerna som Strömbom iakttog i strandzonen tolkades som Nya Lödöses storhamn.

Bara några få spår av båtar har kommit fram vid olika nutida byggen och bara ett har undersökts marinarkeologiskt. Ett spant från en 10-15 meter klinkbyggd båt låg på Säveåns botten. Längre norrut i strandzonen grävde arkeologerna fram en tross vid en 1500-talsbrygga. Trossen var kraftig, 6 meter lång och hade fortfarande förtöjningsöglan kvar runt en stolpe.

Livet vid kajen

I stadens norra delar fanns många spår av handel, lossning, lastning och förvaring av varor. Det visar sig bland annat genom fynd av mynt och av blyplomber som suttit på tygbalar. I norr fanns också spår av arbete genom arbetsbänkar i trä, rester från metallhantverk och gjuterier. I söder syntes vardagslivet i stadsgårdarnas avfall med pärlor, bokbeslag och keramik. Även närgående detaljer från stadsbornas tarmhygien gick att utläsa i avfallet. Tömda latriner och pottor visade att flera människor i staden led av mask i magen.

David Nilsson var en av alla i Nya Lödöse som följde med skeppen ut på äventyr. Han föddes i slutet på 1500-talet och hans far var köpman. Efter att ha gått i skola i Nya Lödöse och Lübeck följde han med ett handelsskepp till Spanien som handlade med salt, vin och olivolja.

David Nilsson till sjöss. Illustration Cathrine Färnström

Nya Lödöses försvar

Undersökning av Nya Lödöse vallgrav och palissad. Foto Markus Andersson

Nya Lödöse omgärdades av en vall och en vallgrav som utgick från Göta älv i väster. Ungefär vid gångtunneln i södra änden av Gamlestadens station fanns en port i vallen och en bro över vallgraven som båda uppfördes omkring 1530. Nästan 80 år senare revs bron och porten fylldes igen, troligen i samband med Kalmarkriget år 1611.

Vallen var uppbyggd av lera och enligt skriftliga källor ska den ha varit fem alnar hög, vilket är cirka tre meter. Vallgraven var cirka 10 meter bred och ett par decimeter djup. I lerlagren hittades en trasig spade från 1500-talet som hade lämnats kvar vid bygget.

Utmed vallens södra sida fanns en palissad av tätt nedslagna pålar och under en del av vallen fanns grunden till ett torn. En stor mängd hasselnötskal och valnötsskal hittades i vallgraven. Det kan vara spåren från nöt-knaprande vakter som stått posterade vid bron.

En befäst stad

Varför behövdes en försvarsanläggning av det här slaget? Dels ville man ha kontroll på vad och vilka som fördes in i och ut ur staden. Handel var belagd med tull och det var inte alla som hade tillstånd att bedriva handel. Sen var det alla krig. Staden låg i ett gränsområde där Sverige, Norge och Danmark möttes, och under stadens 150 åriga historia pågick flera krigshändelser i området: Gustav Vasas befrielsekrig, nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget.

Nya Lödöse var en befäst stad. Palissaden var ett stormhinder med militär funktion för att hindra anfall. Vallen och vallgraven kontrollerade vem som tog sig in i och ut ur staden även i fredstid.
Redan när staden grundades angavs i ett privilgiebrev från 1473 att staden skulle befästas. Efter upplösningen av Kalmarunionen 1523 engagerade sig Gustav Vasa i Nya Lödöses utveckling och befästning. I brev går det att läsa att bönder från Västergötland skulle göra tre dagsverken vid ett befästningsbygge i Nya Lödöse.

Vardagen kring vallgraven

Av alla de strider som utkämpades i och kring Nya Lödöse märks inte så mycket i föremålsmaterialet som hittats vid försvarsanläggningen. Det fanns en del blykulor, delar från armborst och en svärdsknapp. Invånarna i staden använde området för att göra sig av med sitt avfall. Här fann arkeologerna keramikkärl, glas, läderspill, skor och djurben från slakt. Arbeten som linrötning för att tillverka lin till tyger och preparering av djurhudar pågick i och kring vallgraven. Båda rötat lin och blötlagda hudar luktar illa så det kan ha varit anledningen till att just de arbetena utfördes utanför staden.

Söder om vallgraven låg kålgårdar med grönsaksodlingar och kryddträdgårdar där det odlades medicinalväxter som palsternacka, persilja, hjärtstilla och ringblomma. Här växte också fruktträd och bär som äpplen, päron, körsbär, smultron och hallon.
Nya Lödöses vall och vallgrav visar att alla inte fick komma in i staden. Och som de som bodde i staden kunde bli utvisade ur staden. Detta drabbade Gröna Malin, en ensamstående mor som år 1594 blev förvisad från staden av rådet. Hennes brott var snatteri och att ha blivit gravid med en gift man.

Gröna Malin, Illustration Cathrine Färnström

Nya Lödöse kyrka och kyrkogård

Nya Lödöses kyrka. Animering Carolina Ask.

Stadens kyrka och kyrkogård låg på den högsta platsen i staden, norr om Säveån. Kyrkan höjde sig högt över stadens låga trähus. Den var planerad att bli cirka 50 meter men blev till slut endast cirka 36 meter.
Efter Sixten Strömboms undersökningar på 1910-talet blev platsen en del av ett parkområde med en markering av var Nya Lödöses kyrka legat, en lekplats och koloniträdgårdar. Ända fram till 1960-talet fanns markeringen av kyrkan kvar men 1965 skulle en ny trafikplats byggas i området. Då gjordes en arkeologisk undersökning under ledning av Charlotte Önstad och kyrkan skulle tas bort i sin helhet Planerna ändrades och området låg orört till år 2013.

Kyrkan verkar ha varit ett ständigt pågående bygge från stadens grundande 1473 och i alla fall in på 1600-talet. Från 1588 finns räkenskaper som berättar om hur kyrkobygget finansierades med kollekt, så kallade ”ståndpenningar” som betalades av de främmande som sålde varor på torgen i marknadstider. Andra inkomster till kyrkobygget var betalningar för likringningar, betalning för vaxljus från kvinnor som kyrktogs efter förlossning och hyra av förvaringsrum av segel i kyrkan. För pengarna köptes kalk, virke, verktyg och spik, saffran till att färga ljus, papper, och oblater från Lübeck.

Kyrkogården låg väster, norr och söder om kyrkan och utvidgades under stadens tid. I ett beslut den 26 maj år 1587 klargjordes att de kålgårdar som låg norr om Säveån skulle läggas ut till kyrkogård och flyttas inom åtta dagar. Det var Jon Perssons och Severin Svarts hagar och Hans Nilssons kålgårdar som skulle bli kyrkogård men Hans Nilssons hage med ”humlerötter” skulle hägnas in. Humle som gav öl till de levande var viktigare än viloplatser åt de döda.

De gravlagda i Nya Lödöse

Omkring 1300 gravar har undersökts och det fanns stor variation i gravbäddar, kistor och gravgåvor både över tid och rumsligt på kyrkogården. Vanligast var att lägga den avlidna i svepning på en bädd av ängshö, mossa eller halm. På kyrkogårdens norra del där de mest utsatta i staden verkar ha begravts låg en rörande begravning. En flicka i 8-årsåldern vilade på en bädd av tuvull. Hennes svepning hade täckts av nysörtens vita blommor.

Bland de gravlagda var männen i majoritet, 53 % mot 34 % kvinnor. Förmodligen var det hela tiden en större inflyttning av män än kvinnor till staden. Det kan också tänkas att handelsmän, skeppare och soldater på tillfälligt besök i staden avled och begravdes på plats. 25 % av de gravlagda var små barn, 0–6 år gamla, så barnadödligheten var stor. En betydligt mindre del kvinnor än män blev 40 år eller äldre.

Genom att studera de gravlagdas kvarlevor går det att utläsa mycket om sjukdomar, förslitningsskador och våld. Nya Lödöse var en ojämlik stad. Vissa individer hade välfärdssjukdomar, men fler led av bristsjukdomar. En del vård fanns, benbrott kunde behandlas och medicinalväxter användes. Troligen hade inte alla samma tillgång till vården, och okunskapen var stor. De flesta hade det trångbott, det var svårt att hålla god hygien och sjukdomar spreds lätt. Nya Lödöse var sannolikt en trång, ohygienisk och ibland våldsam plats att leva på.

En av Nya Lödöses gravlagda individer. Foto Markus Andersson

Odlad mark

Utsnitt ur geometrisk avmätning av Göteborgs landerier från år 1696 av lantmätare Erik Kuus som visar platsen för Nya Lödöse, där Göta älv och Säveån möts. Lantmäteriverket, N31-1:rta över landerier.

Innan staden grundades 1473 var marken norr om Säveån en del av Kvibergs by och marken söder om Säveån tillhörde Härlanda by. Markerna användes till betes- och slåttermark. I början av 1500-talet verkar man ha odlat i de södra och östra delarna av staden. De arkeologiska spåren visar att området skilde sig från stadens tättbebyggda norra delar. Här fanns förutom odlingar också magasin för förvaring och inhägnader till boskap. Där Gamlestadens fabriker ligger idag fanns en begravningsplats. Gravarna var från sent 1500-tal och hade grävts genom äldre odlingsjord.

Efter att Göteborg hade grundats lades Nya Lödöses funktion som stad ned år 1624. Många stadsbor flyttade in till den nya staden och tog till och med hus och byggnader med sig. Platsen där Nya Lödöse hade legat kallades därefter Gamlestaden. Marken användes till odling och bete. Till en början var det holländska lantbrukare som fick arrendera mark här, ett sätt att locka fler holländare till den nya staden Göteborg. Områdena kallades landerier och blev med tiden stora lantegendomar som i flera fall bebyggdes med herrgårdsliknande byggnader.

Landerier i Gamlestaden

I öster låg Kristinedals landeri och i väster låg Ånäs landeri. Båda ägdes av Niclas Sahlgren på 1700-talet På Ånäs landeri låg ett sockerbruk som kom att kallas Gamla sockerbruket och som låg där Gamlestadens fabriker nu ligger. I Nya Lödöses nordöstra delar lades landeriet Kviberg som också kallades Gamlestadens landeri. Det var tidigt uppdelat på ett antal olika lotter där holländare bedrev trädgårdsodling och boskapsskötsel. Under 1800-talets senare del kallas landeriet Mariedal. Landeriet Marieholms landeri låg nordväst om Säveån. Det revs först 1938.

När Nya Lödöse undersöktes låg spåren från landerierna ovanpå 1500-talsstaden. Spåren visade sig i stenlagda ytor, skärvor av ostindiskt porslin och kritpipor. De ger en bild av hur 1700-talets landeriägare satt och blickade ut över sin marker medan de drack te, kaffe eller choklad och tog sig en pipa tobak.

Landeriernas stenlagda gårdsplaner täckte 1500-talets stadsgårdar. Foto Markus Andersson.

Leva och bo

Stadsgård i Nya Lödöse. Animering Carolina Ask.

I gatan där spårvagnsspåren idag går framför Världslitteraturhuset markeras två stadsgårdar från 1500-talets Nya Lödöse med röda stenar. Vid de arkeologiska undersökningarna kallades de här stadsgårdarna för 1 och 3. De låg mellan två gator som gick i östvästlig riktning och de skildes åt av en så kallad vret, ett smalt obebyggt utrymme. I Magnus Erikssons stadslag från 1357 reglerades att det skulle finnas ett dropprum mellan grannhus så att vatten inte skulle rinna ner på grannens tak.

Stadsgård 1 stakades ut när Nya Lödöse grundades år 1473. Då, när staden var ny var boskapshållning och slakt viktiga sysselsättningar. Här på gården fanns mycket slaktavfall från ko, tjur och oxe. Stadsgårdarna i Nya Lödöse hade alla en liknande struktur med sammanbyggda huslängor eller friliggande hus utmed tomtens sidor och utmed gatan. Bebyggelsen var stängd mot gatan och hade en eller flera portar in mot innergården.

Stadsgård 1 byggdes med tiden ut med två huslängor vid en av stadens huvudgator. Den västra huslängan bestod av 6 rum. Två stora rum hade ingång från gatan och fungerade som bodar för handel eller mat- och ölservering. Innanför dessa fanns en förstuga med dörr mot innergården. Mellan förstugans golvspringor låg kaveldun, något som visar att mjuka täcken kan ha förvarats där. Innanför förstugan fanns ett större rum med eldstad och skorsten, en uppvärmd stuga.

Den östra gårdslängan bestod av ett stort rum som med tiden delades i två. Rummet var först ett stall för hästar, kor eller får. Stallet byggdes om och delades upp i till två rum med ett höloft. Den ena delen användes som fähus och den andra användes som bostad där det lagades mat och bryggdes öl av humle och pors. I vreten mellan gårdarna slängdes hushållsavfall som fiskben, djurben, trasiga hushållskärl och innehåll från pottor som visade att gårdsfolket ätit bär och tuggat fiskben.

Ett värdshus med internationella gäster?

Grannhuset på stadsgård 2 hade stora bostadsdelar och där hade många föremål hade lämnats kvar. Ölbryggning och uppfödning av grisar tyder på att gården fungerat som ett värdshus. Under stadens första tid, fram till 1540, var öl bryggt på rent humle populärt. Under senare delen av 1500-talet bryggdes ölen på pors.

Sex stycken knivar och sex lås hittades på stadsgård 2. Kanske fanns det större behov av att låsa om sig på en värdshusgård? Keramikkärl och glaskärl från Nordsjöområdet och Medelhavsområdet visar tillsammans med varuplomber av bly från Regensburg i sydöstra Tyskland på kontakter och handel med hela Europa.

Ett mycket ovanligt föremål, ett fickur, kom fram i de delar av huset som tillhörde stadens första tid. Uret måste ha kommit till Nya Lödöse innan 1540. Eftersom tillverkningen av liknande ur började först i början av 1500-talet så var detta något riktigt modernt. Vi vet inte vem uret tillhörde men förmodligen var det en som tyckte om nymodigheter och prestige. Kanske var värdshuset en bra plats att visa upp sina nya ägodelar?

Den rostiga klumpen såg inte mycket ut för världen när den hittades men röntgenbilden avslöjade att det dolde sig en inre mekanik innanför den förstörda ytan. Foto Markus Andersson och Studio Västsvensk konservering.

Bild På en målning från 1532 har den tyske köpmannen Georg Giese avporträtterats tillsammans med ett bärbart ur som ligger på bordet framför honom. Målning av Hans Holbein den yngre. Wikimedia commons. License public domain.

Källor

• Grauers, S. (red.) 1923. Nya Lödöse tänkeböcker1586–1621. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum. Göteborgs jubileumspublikationer VI. Göteborg.
• Nya Lödöse tidningar 
• Nya Lödöse rapporter 
• Nya Lödöse flickr 
• Nya Lödöse youtube 
• Räkna ut penningvärdet. Ekonomiska museet

Visste du att?

• Mellan 2013 och 2018 undersöktes stora delar av Nya Lödöse arkeologiskt i samverkan mellan tre aktörer: Arkeologerna, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ samt Bohusläns museum
• Nya Lödöse finns som spel. Fritt att ladda ned från Steam: Staden under Gamlestaden

Tillgänglighet

Nya Lödöse låg där stadsdelen Gamlestaden, Göteborg nu ligger. Det går att vandra runt i spåren av Nya Lödöse men inga lämningar syns ovan mark. Den digitala promenaden utgår från Gamlestads torg. Området är trafikerat med spårvagnar, tåg och bilar men det finns trottoarer, gångvägar och bilfria ytor längs med den digitala promenaden. Hela den digitala promenaden motsvarar en sträcka på cirka 900 meter.

Produktion

Den digitala guiden är producerad inom Nya Lödöse-projektet, i samarbete med Arkeologibyrån https://www.arkeologibyran.se/, Arkeologerna https://arkeologerna.com/ och Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ https://riogbg.se/. Finansierad av Göteborgs stad goteborg.se/projektgamlestaden.