Tidigare utställning

Folkhemmets rum

21 Maj 2016 - 30 Oktober 2016

Plats: Nedre plan i Bävehallen

Folkhemmets rum

En funkislägenhet byggd i Uddevalla på 1950-talet, fylld med tidstypisk inredning av möbler, köksskåp och tapeter. Utställningen Folkhemmets rum väcker nostalgi samtidigt som den berättar om en viktig period i svensk historia. 

Utställningen Folkhemmets rum på Bohusläns museum är ett samarbete med Nordiska museet i Stockholm. Utställningens fokus är boendeidealen under folkhemsperioden 1930­­­-1960-tal.

Folkhemmets rum består av 65 fotografier från Nordiska museet som visar kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Fotografer representerade är bland annat: Karl Heinz Henried, Erik Holmén, Gösta Glase, Kerstin Bernhard, Karl- Erik Granath. I Bohusläns museum butik finns till försäljning skrifter om folkhemmets rum och  musik utgivet av Nordiska museet.

Under folkhemsperioden grundades Uddevallavarvet 1946 och behovet av bostäder ökade.  Flera bostadsområden tillkom och Uddevallas omgivningar förändrades när stadens ytterområden växte.  Utställningens form är en trerumslägenhet, adress Tallvägen nära Ramneröd, ett av de bostadsområden som byggdes i Uddevalla på 1950-talet. Bohusläns museum har kompletterat med 1950-tals inredning, fotografier, filmer och funkisgrejer från Bohusläns museums samlingar, som visar folkhemsbygget i Uddevalla.

Här finns flera aktiviteter för besökare i alla åldrar, dockskåp, tillverka stolar av piprensare, möblera en lägenhet samt provsitta tidstypiska stolar från folkhemstiden.

Årskurs 5 på Äsperödsskolan i Uddevalla har bidragit med bild- och textmaterial kring frågorna: Vad tycker jag mest om i mitt hem? Vad kan jag inte vara utan? Vad skulle jag önska till mitt hem?

Skogslyckan
Frieda Girnus och Erika Schmidt med barn vid det nybyggda området Skogslyckan i norra Uddevalla, 1958. I utställningen finns en intervju med Frieda Girnus som tillsammans med sin man, flyttade från Kiel i Tyskland för att arbeta på Uddevallavarvet.

Fotograf: Arne Andersson. Tillhör Bohusläns museums samlingar.

Visionen om folkhemmet

”Hemmets grundval är gemensamhet och samkänsla.
Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn.
Där ser icke den ene ner på den andre.
I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Ur Per-Albin Hanssons riksdagstal, 1928.

Folkhemmet var en vision som byggde på solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Begreppet blev allmänt känt runt 1900-talets mitt, genom den socialdemokratiske politikern Per-Albin Hansson. Alla skulle ha det bra materiellt och rätt till en god bostad. Bostäderna var viktiga när Sverige skulle moderniseras. Misären skulle bort och standarden höjas. Funktionalismen fick stort genomslag på Stockholmsutställningen 1930. Den goda bostaden hade modernt kök och badrum, varmvatten, vardagsrum, sovrum, garderober, gemensam tvättstuga och sopnedkast. Under 1940-, 1950- och 1960-talen byggdes miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder för alla med hjälp av statliga lån. Bostadsområdena var möjligheternas plats, blickarna var riktade mot framtiden.

Tallvägen
Punkthus på Tallvägen, Uddevalla 1955.
Fotograf: Arne Andersson. Tillhör Bohusläns museums samlingar.

En lägenhet med tre rum och kök, adress Tallvägen, har byggts upp i utställningen.
Jenny och Gustav flyttade dit 1952, mer om dem finns att läsa i utställningen.

Ett gott hem för alla svenskar?

Men samhällsvisionen, folkhemmet, inkluderade inte alla. De bostäder som byggdes under folkhemsperioden 1930 – 1960-tal anpassades inte för människor med funktionsnedsättningar utan för dem erbjöds olika institutioner. Romska familjer bodde i läger in på 1960-talet och hade inte möjlighet att få fasta bostäder. Resande blev hänvisade till de sämsta bostäderna utan el och vatten. Trots att de romska och resande familjerna var svenska medborgare ansågs de inte vara en del av det svenska folkhemmet.

Romsk kvinna

Romsk kvinna och barn vid husvagn. Fotograf: Karl Heinz Henried, 1957, Nordiska museet.

I utställningen finns möjlighet att lämna berättelser och att kommentera frågan:
Vilka fanns det inte plats för i folkhemmet? Vilka finns det inte plats för idag?

Samlingarna

I webbutställningen Folkhemmets rum på DigitaltMuseum visar vi fotografier, filmer och föremål ur Bohusläns museums samlingar med tonvikt på förändringarna.
I pressens ögonblicksbilder skildras bostadsbrist och nybyggnation, i Uddevalla stadsfilmer tecknas folkhemmets viktigaste årtionden med stadsomvandling, kommunala satsningar där en stark framtidstro och stolthet över bygden präglar filmbilderna.
Återknyt bekantskapen med de av utställningens foton, filmer och föremål som är hämtade ur samlingarna och ytterligare några ikoner.

Visningar

Visning av utställningarna Folkhemmets rum och Sigvard Bernadotte – mannen som formgav folkhemmet sker kl 13.00 följande dagar: 27 september, 18 och 25 oktober samt kl 12.00 den 29 oktober.

För barnen finns dockskåp, man kan möblera sin egen lägenhet, tillverka stolar av piprensare och provsitta stolar från folkhemstiden.

Programpunkt

 

29 oktober: Folkhemsdag med visningar, föredrag och musiktävling.

In English

Read about the exhibition in English