Barnkolonier eller "Kollo"

Många är de barn som under 1900-talet åkt till barnkolonier i Bohuslän och Västkusten. Med sol, bad och näringsrik mat skulle barnen bli friska och starka. I Bohuslän har det på över 100 platser bedrivits barnkoloniverksamhet. Uppskattnigsvis har 10 000-talet barn varit på kollo här. Sidan om barnkolonier ingår i temat Fritidslivets miljöer.

Tollenäs barnkoloni utanför Stenungsund, 1930-tal. Foto Bohusläns museums arkiv.

Barnkoloniernas bakgrund finns i den barnkolonirörelse som växte fram i Europa under 1800-talet som en reaktion på många människors dåliga levnadsförhållanden, inte minst barnens förhållanden i städerna. Barnens hälsa engagerade personer från olika samhällsklasser och från och med 1890-talet skickades barn till Västkusten för att få frisk luft, bad och näringsrik mat. Sedan länge ansågs bad och den friska luften vid kusten göra underverk för hälsan. Initiativtagare var allt från privatpersoner till företag och olika typer av föreningar.

Utveckling

De första grupperna med barn skickades tillsammans med föreståndarinna, kokerska och biträden ut till bondgårdar där koloniföreningarna hyrt in sig. Detta var under tidiga 1900-talet.

Med tiden ansågs detta omodernt och opraktiskt. Det kunde vara trångbott och svårövervakat för personalen. Diskussioner mellan de olika verksamhetsansvariga och Statens fattigvårds- och barnavårdsinspektion ledde till att det utarbetades typritningar för nybyggda barnkolonier.

Anläggningarna skulle vara praktiska och rationella, men samtidigt också ”hemlika”. De fick inte vara för mer än 30 barn, uppförda i ett plan för att underlätta arbete och övervakning. Rummen skulle vara ljusa och luftiga, sängarna skulle vara placerade med mellanrum för att förhindra sjukdomar och möjligheterna till ”tissel och tassel”. Hemkaraktär kunde skapas med hjälp av hemvävda dukar och tavlor med Carl Larssonmotiv.

Bild från Tollenäs barnkoloni

Barn från Tollenäs barnkoloni, troligen 1930-tal. Foto Bohusläns museums arkiv

Krav ställdes även på utomhusmiljön, barnen skulle ha tillgång till lummiga skogar präktig grönska, härlig luft och goda badställen. De flesta byggdes under 1930-40-50-talen. Från 1960-talet byggdes inte fler barnkolonier i Bohuslän. En minskning av omfattningen inleddes, välfärdssamhället hade hunnit ikapp. Under 1970-talet avvecklas de flesta barnkolonier, och koloniverksamhet i sin ursprungliga form har idag upphört.

Idag

”Kollo” som begrepp för lägerverksamhet i olika former lever dock vidare, och fortfarande också som ett sätt att hjälpa barn med besvärliga förhållanden. Färre anläggningar används dock, och många anläggningar har annan verksamhet. Idag är dessa anläggningar utsatta för ett stort förändringstryck.

Bild på vinjett för Fritidlivets miljöer
FRITIDSLIVETS MILJÖER

Var vi tillbringar vår fritid är en allt viktigare fråga. Sommarstugan, idrottshallen eller badplatsen. Vi förknippar dem med avslappning, välmående, aktivitet. Kanske något av de mest karaktäristiska miljöer som 1900-talet burit fram.

Läs mer om tio välbevarade kolonier längs Västkusten:

Alingsås skollovskoloni
Ammenäs barnkoloni
Barnens by
Galtarö barnkoloni
Grangärde skollovskoloni
Grängesbergs skollovskoloni
Lysestrands barnkoloni
Stora Hals barnkoloni
Sundhammars barnkoloni
Tollenäs barnkoloni