← Tillbaka till sökresultat

Lökebergs hällristningar

Längst ut på spetsen av Tungenäset i Munkedals kommun ligger hällristningsområdet Lökeberg. Här har ett mycket stort antal figurer knackats in djupt i den mjuka gnejsen. Det är avbildningar av skepp, människor, djur, cirklar och träd. Bilderna är från bronsåldern och är mer än 3000 år gamla. Ända sedan på mitten av 1800-talet har forskare avbildat och försökt förstå motiven.

Färgfoto av en berghäll i centrum med grönt gräs framför och utslagna lövträd bakom.

Översiktsbild av Lökebergshällen. Foto Daniel Lindskog, Arkeologibyrån, år 2023.

Historia

Vid kanten av en åker norr om Gårvik ligger en rad uppstickande berghällar i gnejs som sluttar mot sydöst. Hällarna sträcker sig nästan en kilometer i riktning från sydväst till nordöst och där finns ett pärlband av hällristningsytor. De täcker totalt en cirka 35 gånger 15 meter stor yta.  Idag ligger hällristningarna drygt 600 meter från havet men under bronsåldern låg platsen nära en trång havsvik.

Arkeologerna daterar hällristningarna genom att jämföra motiv och formspråk med föremål från samma tid. Även hällristningsskeppens utformning bidrar till dateringen liksom landhöjningen i området.

På Lökeberg är det framförallt skeppsbilderna som gör att vi kan säga att många av figurerna här knackades in vid bronsålderns mitt, mellan cirka 1100-900 f.Kr.

Upptäckter, beskrivningar och dokumentationer

Ristningarna vid Lökeberg har, vad vi vet, alltid varit synliga och aldrig övertäckta av jord. Därför har bilderna i berget säkert alltid känts till bland de som bott i trakten. På mitten av 1800-talet började ämnet arkeologi som vetenskap ta form och forskare reste runt i Bohuslän för att besöka och beskriva synliga fornlämningar. I Axel Emanuel Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning från 1845 står detta att läsa om hällristningarna vid Lökeberg:

Bild: Utdrag ur Bohusläns historia och beskrifning. Hämtad från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar: hallristning.se.

Texten återgiven i dagens svenska:
”De enda hällristningar som finns i detta pastorat, ligger på Tungenäset, på gården Lökebergs ägor. Den största, som kallas Skeppshällarna, är i olikhet med alla andra liknande, gjorda på en skrovlig klippa. Av alla de kända hällristningarna är dessa de djupast inhuggna och måste ha tagit betydlig tid och möda. Man hittar här avbildade, förutom några obestämbara figurer, tio fotsulor, några genomkorsade cirkelformer vilka utan tvivel betecknar sköldar och 36 skepp, där flera har runda överbyggnader. I en skeppsfigur står en gran eller dylikt träd, vilket erinrar om ett ännu ganska vanligt bruk att i nödfall använda en gran- eller lövruska som segel.”

År 1848 publicerar Holmberg den första avbildningen på Lökebergsristningen i sin avhandling Skandinaviens hällristningar. Där skriver han att ristningarna är allmänt kända. De som bor i trakten berättar att de gjordes till minne av ett stort sjöslag som hölls i Gullmarsfjorden. Holmberg kan inte säga om detta är sant eller inte men han håller med om att ristningen måste berätta om något som skett till havs. Holmberg tänker sig nu att den gran som verkar stå i ett skepp användes som en landgång för att borda fiendernas skepp under ett anfall till sjöss.

Foto av plansch med svarta målade skeppsfigurer, människofigurer, cirklar, prickar och en granliknande figur.

Avbildning av Lökebergs hällristning. Ur A E Holmbergs Skandinaviens hällristningar år 1848.

Nästan 30 år efter Holmberg, år 1874, kom den danske tecknaren Lauritz Baltzer till Lökeberg och började sin omfattande dokumentation av Bohusläns hällristningar. Några år senare publicerades avbildningarna med stora planscher och med text på svenska och franska i boken Glyphes des Rochers du Bohuslän. Förordet till boken skrevs av den svenska författaren Viktor Rydberg.

Svartvit grafisk bild som visar en sluttande bergssida omgiven av träd, stubbar, himmel. På bergssidan finns skeppsfigurer och en granliknande figur.

Miljöbild av Lökebergsristningen. Grafik av Lauritz Baltzer från 1874. Hämtad från Svenskt hällristningsforskningsarkiv: shfa.se.

Den senaste dokumentationen av Lökebergs hällristningar gjordes i början av 2000-talet av Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. Med hjälp av inventering, rengöring, släpljusbelysning och frottage kom många fler figurer fram på hällarna än de som Holmberg och Baltzer kunde identifiera. Den nya dokumentationen visade också att några av de figurer som avbildats i slutet av 1800-talet nu var försvunna på grund av vittring.

Röda streck och ett myller av svarta figurer mot en vit bakgrund. Ett femtiotal skeppsfigurer, ett tjugotal människofigurer, ett tiotal fotsulor, djurfigurer, cirklar, prickar, en granliknande figur.

Dokumentation av Lökebergsristningen, Foss 6:1 yta A. Scannad kalkering från 2012. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar: hallristning.se.

Skeppen på Lökeberg

Hällristningarna vid Lökeberg är en av Sveriges största och mest bildrika hällristningsmiljöer. Här finns skepp, fotsulor, människofigurer, djurfigurer, cirklar, skålgropar och träd. Tidigare kallades platsen Skeppshällarna på grund av de flera hundra skeppsfigurer som knackats in i berget.
Skepp kan ge associationer till stora segelfartyg men de skepp som syns på hällristningar är stora kanoter som paddlades fram över haven. I kanoterna avbildades besättningen, ibland som streck, ibland som knäböjande personer som håller i sina paddlar och ibland som stående personer som håller i musikinstrument, sköldar eller vapen. De största kanoterna verkar kunna ha burit över 30 personer.
På Lökebergs hällristningar har många skepp speciella utsmyckningar i för och akter. Utsmyckningarna kallas av arkeologer ”S-formade stävar med djurhuvuden” och det är de som gör att vi daterar just de här hällristningarna till mellersta bronsålder. Stilen på hällristningsskeppens för och akter ändras under bronsåldern.
Många av Lökebergs skepp bär med sig cirkelfigurer ombord. Över vissa skepp svävar ormar med horn eller öron, över andra gör människofigurer volter. Ett skepp verkar bära med sig en stor gran. Havet och sjöfarten var en viktig del av livet i denna del av världen under bronsåldern. Skeppen kan avbilda faktiska resor som utgick från den dåtida stranden vid Lökeberg, ut på Gullmarsfjorden och vidare ut i världen, men de kan också symbolisera myter och resor till dödsriket.

Berghäll i rosa gnejs täckt av fem vitmålade hällristningsskepp som är placerade ovanför varandra. Det översta skeppet är störst. Det har svängda stävar och 33 bemanningsstreck. Fem bemanningsstreck verkar hålla i tre stora cirklar.

Hällristningsskepp med s-formade stävar med djurhuvuden och cirkelfigurer ombord som bärs upp av bemanningsstreck. Hällristningen är tillfälligt målad med vit kritfärg i dokumentationssyfte. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar: hallristning.se

Berghäll i rosa gnejs täckt av sex vitmålade hällristningsskepp som är placerade ovanför varandra. Det mittersta skeppet är störst. Det har svängda stävar och 18 bemanningsstreck. Ovanför bemanningsstrecken svävar en slingrande orm som är lika lång som skeppet.

Hällristningsskepp med S-formade stävar med djurhuvuden och en svävande orm med öron eller horn. Hällristningen är tillfälligt målad med vit kritfärg i dokumentationssyfte. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar: hallristning.se.

Nakna män och födande kvinnor?

Människorna som möter oss på Lökebergs berghällar liknar de som brukar avbildas på bohuslänska hällristningar. Majoriteten är de könlösa streckfigurerna ombord på skeppen. Det finns ett stort antal fotsulor i naturlig storlek, med eller utan tår, som vänder sig ned mot betraktaren. Av storleken att döma kan det både vara barn, kvinnor och män som har lämnat sina spår i berget. Nakna män är vanliga. Vissa är mycket större än övriga figurer, de bär ofta vapen som svärd, yxor och spjut. Några jagar med pilbåge och andra verkar röra sig fram över berget i grupp i välordnade rader. En mansfigur gör en bakåtvolt. En ovanlig grupp människoavbildningar på Lökeberg är de nio figurer som verkar sitta på huk med särade ben och har sina armar sträckta över huvudet. De tolkas ofta som avbildningar av födande kvinnor.

På ett skrovligt gråaktigt berg är en vitmålad streckfigur som sitter på huk med särade ben och armarna sträckta åt sidorna över huvudet.

Människofigur med särade ben och upplyfta armar. Hällristningen är tillfälligt målad med vit kritfärg i dokumentationssyfte. Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar: hallristning.se.

Besök Lökebergs hällristningar online

Följ med Christina Toreld och Kristina Lindholm från Bohusläns museum på vandringen till Lökeberg där Andreas Toreld och Tommy Andersson från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar guidar.

Filmen om Lökeberg syntolkad

Tillgänglighet

Parkera vid parkeringsplatsen ovanför Gårviks badplats. Där finns en informationstavla. Följ vägen mitt emot parkeringsplatsen längs rödmarkerade stolpar. Gå asfaltsvägen mellan fritidshusen cirka 300 meter. Ta av höger. Följ skogsstigen cirka 500 meter. Skogsstigen går delvis över brantare partier. Hällristningen ligger invid jordbruksmark, tänk på att visa hänsyn.

Källor

  • Andersson, Tommy och Toreld, Andreas, Hällristningarna på Lökeberg. Göteborg 2012
  • Holmberg, Axel Emanuel, Bohusläns historia och beskrifning. Första upplagan Uddevalla 1842.
  • Holmberg, Axel Emanuel, Skandinaviens hällristningar. Stockholm 1848.
  • Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Fornsök, L1969:518 / Foss 6:1
  • Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns Hällristningar, https://hallristning.se/
  • Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv, https://www.shfa.se/
  • https://www.munkedal.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv/forntid/hallristningar

Vill du veta mer?

Visste du att:

Hällristningarna vid Lökeberg är inte imålade. Många figurer är djupt huggna och framträder bra i så kallat släpljus då solen står lågt, till exempel vid en sen eftermiddag på våren.

Ur våra samlingar

I våra samlingar finns det föremål som inte har något med förhistoria att göra men som ändå har kopplingar till förhistoriska platser. Mellan 1978 och 1984 tog varuhuset Domus i Uddevalla och Bohusläns museum fram sju stycken samlartallrikar motiv från Bohuslän. Tallrik nummer sex från 1983 heter FÖRHISTORIA (Hällristningar), och avbildar Lökebergsristningen. Motivet tecknades av konstnär Sven Jonson efter ett fotografi. Digitaltmuseum.se UM032224

Vit porslinstallrik med brunt inristat motiv av Lökeberget och en blomgirland med namnet Bohuslän i nederkant.

Du kanske även är intresserad av

  • Backa hällristningar (Platser att besöka)
  • Aspeberget (Platser att besöka)
  • Tryggves grav (Platser att besöka)
  • Gravrösen från bronsålder (artikel)
← Tillbaka till sökresultat