Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Annie Busck, fredskämpe i Grebbestad

Kring kustsamhället Grebbestad i mellersta Bohuslän finns spår av förhistoriens människor i form av boplatser och gravar. Och i dagens bebyggelse döljer sig fascinerande livsöden från människor som gjort avtryck i nutidshistorien. En av dem är Annie Busck som var en förgrundsgestalt i det tidiga 1900-talets freds- och rösträttsrörelser.

Historia

Grebbestad

För 5000 år sedan stod havet mycket högre än idag och området kring det som långt senare skulle bli Grebbestad utgjordes av öar i stenålderns skärgårdslandskap. Hit kom människor för att slå läger, jaga och fiska och de lämnade efter sig spår av eldstäder och redskap av flinta. Efter några 1000 år hade landskapet ändrats, vattnet hade dragit sig tillbaka och människorna som levde här under det vi kallar bronsålder odlade marken, vallade boskap och begravde sina döda i stenrösen på bergens toppar.

För 2000 år sedan verkar trakten ha varit ett viktigt område för järnålderns människor. Här har de bott, byggt båtar, smitt järn, handlat med guld och silver och begravt sina döda på stora gravfält. Än idag kan vi se järnålderns gravmonument vid exempelvis Greby gravfält strax norr om Grebbestad samhälle.

Grebbestad omtalas som bosättning redan i början av 1600-talet då några strandsittarfamiljer slog sig ned på gården Grebys strandmarker vid ett skyddat hamnläge längst in i Grebbestadskilen. Vid 1700-talets mitt hade ett litet samhälle baserat på handel och fiske vuxit fram här. Samhället växte så småningom och blev Tanums kommuns största fiskeläge. Förutom fisket har handel, sjöfart och badliv haft stor betydelse för samhället sedan mitten av 1800-talet.

Annie Buscks tid

Annie Busck föddes 1872, i en tid som var ojämställd och där kvinnor i Sverige inte hade rätt att bestämma över sina egna livsval. Hon bestämde sig för att göra uppror mot detta och arbetade hårt för att skapa mer jämställda villkor för sig själv och för kommande generationer av kvinnor.

Annie levde sina första år i Kville som yngsta barnet i en syskonskara med åtta barn och flyttade som sexåring till Grebbestad. Hon drömde om att utbilda sig och gå sin egen väg, men hon märkte tidigt att det faktum att hon var född som kvinna påverkade hennes möjligheter till att bli det hon ville, se ut som hon ville och uppföra sig som hon ville. Annie vågade stå upp mot samhällets förväntningar. Hon arbetade hårt, både för sin egen skull och för att andra kvinnor, efter henne, skulle få fler rättigheter och möjligheter att leva sitt liv som de ville.

Telegrafen och Majblomman

Annie utbildade sig till telefonist och blev telegrafkommissarie, den som tog emot och skickade telegram åt människor. Ett telegram kunde användas när det var bråttom att få fram ett meddelande, då det kom fram snabbare än brev.

Några 100-tal meter öster om Greby gravfält ligger före detta Majblommans barnhem. Idag ägs fastigheten av en privatperson. 1912 startade barnhemsverksamheten och Annie Busck var initiativtagare och barnhemmets ledare under många år. Hemmets målsättning var att ta emot friska barn, som kom från hem där någon av vårdnadshavarna hade tuberkulos. Barnen på hemmet gick i Gisslerödsskolan och sommartid promenerade barnen till Edsvik för stärkande salta bad. Annie tog också emot utsatta pojkar och flickor i sitt eget hem.

Kampen för kvinnlig politisk rösträtt

Startskottet för den organiserade rösträttskampen i Bohuslän gick sommaren 1902 då en grupp kvinnor i Göteborg, på initiativ av Frigga Carlberg, samlades i Eva Rodhes hem för att bilda Göteborgs Förening för kvinnans politiska rösträtt. Redan drygt 20 år tidigare hade Eva Rodhe, tillsammans med en grupp starka kvinnor, startat Göteborgs kvinnoförening.

Tre år senare år 1905 bildades Uddevallas Förening för kvinnans politiska rösträtt. Samma år bidrog föreningen hela 105 namnunderskrifter till den första stora namninsamlingen för kvinnlig rösträtt som överlämnades till Sveriges kung och statsminister. Genom åren bildades flera lokala föreningar på olika orter runtom i Bohuslän, bland annat i Krokstrand, Marstrand, Strömstad, Lysekil och Grebbestad.

Lokalföreningarna i Bohuslän betonade vikten av att rösträttskampen borde gå hand i hand med arbetet för kvinnors utveckling till samhällsmedborgare. Vid sidan av kampen bedrev den svenska rösträttsrörelsen storskalig folkbildning och försökte få kvinnorna att även intressera sig för att arbeta politiskt den dagen de blev valbara. I Bohuslän bildades flera lokala partipolitiska kvinnoorganisationer och många bohuslänska kvinnor kandiderade sedan till Riksdagen redan första året det blev möjligt, år 1921.

1912 bildades ett länsförbund i Bohuslän för att samordna lokalföreningarna och göra rösträttsarbetet ännu mer kraftfullt. Året därpå startades en landsomfattande insamling av namnunderskrifter för att kräva kvinnlig rösträtt. Rösträttskämparna i Bohuslän reste personligen runt till de olika orterna i länet med sina listor och samlade in underskrifter. När resultatet av insamlingen sändes in kunde länsförbundet triumfera med hela 32 437 namnunderskrifter från Göteborgs- och Bohus län, vilket var en enorm siffra vid den här tiden.

1913 blev det en stor skandal i Göteborg när ordföranden Frigga Carlberg bjöd in suffragetten Sylvia Pankhurst från Storbritannien som rösträttstalare. Sylvia Pankhurst hade suttit fängslad i England för sina militanta metoder för kampen för kvinnlig rösträtt och hade förklädd lyckats fly till Norden. Under hennes rösträttstal i Göteborg, som bevakades av polis, var lokalen fylld till sista plats.

Våren 1918, efter att återigen ha fått nej av Sveriges riksdag, tappade rösträttskämparna tålamodet. Stora protestmöten anordnades över hela landet, och i Bohuslän arrangerades möten i bland annat Lysekil, Strömstad och Krokstrand. Den 2 juni samlades över 6 000 personer på Järntorget i Göteborg för att delta i den sista stora gatudemonstrationen för kvinnlig rösträtt. När de tågade till Heden bar de fanor med bilder på tre personer som inte hade rätt att rösta i Sverige år 1918; en manlig fånge, en manlig mentalpatient och så den kvinnliga nobelpristagaren Selma Lagerlöf. När de första fem kvinnorna äntligen tog plats i Sveriges riksdag 1921 var Göteborgsbon Nelly Thüring en av dem.

Annie och rösträttskampen

Annie beskrevs som en person som kämpade för fred, jämställdhet och för människors lika värde. Hon engagerade sig politiskt och kandiderade till riksdagen 1921. Annie var också ordförande i Grebbestads lokala förening för kvinnlig rösträtt och satt med i flera nämnder. 1926 blev hon Göteborgs- och Bohusläns landstings första kvinnliga landstingsman.

Annie var fredskämpe och föreläste om fred. Under första världskriget engagerade sig rösträttskvinnor runt om i världen för freden. 1915 hölls världsfredskongressen i Haag där rösträttskvinnor från hela Europa samlades för att diskutera hur de skulle kunna få slut på kriget. Annie föreläste bland annat på Sveriges fredskongress i Varberg samma år.

Annie Busck var en person som i vått och torrt stod upp för människors lika värde. När hon dog 1962 hade hon vigt sitt liv åt att människor skulle få leva ett mer jämställt liv med bättre förutsättningar oavsett kön, ålder eller klasstillhörighet.

Besök Annie Buscks Grebbestad online

Följ med på en filmad promenad genom Grebbestad där Kristina Lindholm och Christina Toreld från Bohusläns museum möter Lena Wickman från Föreningen Gamla Grebbestad.

Tillgänglighet

Det går att promenera i Annie Buscks kvarter längs Annie Buscks gata och Nedre Långgatan i Grebbestad. Vägarna är trafikerade och saknar delvis trottoarer. Greby gravfält ligger 1,5 kilometer norr om Grebbestad med parkering vid väg 163. Genom fornlämningsområdet går en bredare grusväg och mindre stigar.

Källor

• MOD 2021 en digital utställning från Bohusläns museum som handlar om jämställdhet och rösträtt.
• Olsson, Lillemor; Swedberg, Stig och Östlund, Annika. 2010. GISSLERÖD II Kulturhistoriska rapporter 86. Rio Kulturkooperativ
• Tanums kommun. 2006. Fördjupad översiktsplan för Grebbestad.
  Tanums kommun. Nedladdad 240711 www.tanum.se/download/18.6cc99a9a18ec1648bd35c782/1713533814595/Majblommans%20barnhem.pdf
• Tanum – kulturmiljövårdsprogram för Tanums kommun. Uddevalla 1984.
• Gillerstedt, Jienny och Russberg Marika (red) 2022. Magasin Mod. Bohusläns hembygdsförbund, Bohusläns museum

Vill du veta mer?

Visste du att:

• Föreningen Majblomman grundades 1907 och gör än idag skillnad för utsatta barn och unga.
• Inte förrän år 1989 fick alla vuxna i Sverige rösträtt. Först då beslutade Sveriges riksdag att vuxna personer inte kunde omyndigförklaras.

Ur våra samlingar
Att se på museet

Under 2022 stod Bohusläns museums egenproducerade utställning MOD 2021 i museets lokaler. Utställningen handlade om hur kampen för kvinnlig politisk rösträtt såg ut i Bohuslän. https://www.bohuslansmuseum.se/utstallningar/mod-2021/

Du kanske även är intresserad av:

• Eva Rodhe och rösträttskampen i Bohuslän https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken_bohuslans_historia/eva-rodhe-och-rostrattskampen-i-bohuslan/
• Simmersröds barnhus. Artikel på Kunskapsbanken/Bohusläns historia.
• Finska barnhemmet och kyrkoherdeparet Norborg. Artikel på Kunskapsbanken/Bohusläns historia.
• Kulturföreningen Gamla Grebbestad https://gamlagrebbestad.se/

 

← Tillbaka till sökresultat