Bohuslans Museum

← Tillbaka till sökresultat

Ersdalens tomtningar

Tomtningar finns längs hela Bohuskusten. Det är en av de vanligaste fornlämningarna i kustbandet, men ganska oansenliga. På de sluttande hällarna från Hönö Röd och ner mot saltsjön i väster ligger ett fyrtiotal. Det handlar om grunder till enkla övernattningskojor som använts säsongsvis vid jakt och fiske. En del tomtningar ligger ensamma, inklämda i en klippskreva. Andra ligger samlade i grupper om upp till femton anläggningar.

Historia

Vad är en tomtning?

Tomtning är benämningen på de grunder av sten till enkla övernattningskojor som använts säsongsvis vid jakt och fiske. De finns längs hela Bohuskusten men särskilt mycket just här i södra delen och inte minst i Göteborgs norra skärgård. Oftast på platser där det finns lä och möjlighet att dra upp sin båt. De ligger ibland ensamma, ibland är flera samlade, ibland i hela fiskelägen.

Tomtningarna kan vara runda, ovala eller fyrkantiga, inrymma ett eller två rum. De är byggda av stenrader som kan vara enkelt lagda eller kraftigt uppbyggda. Inuti är marken röjd. Troligen har seglen oftast använts till tak men vi vet faktiskt inte säkert.

Tomtningarna i Ersdalen

Längst ut i nordväst på Hönö i Göteborgs norra skärgård, på de flackt sluttande hällarna från Hönö Röd ner mot saltsjön i väster, ligger ett fyrtiotal tomtningar. En del av dem ligger ensamma, inklämda i en klippskreva. Andra ligger samlade i grupper om upp till femton anläggningar. Inom grupperna finns flera sammanbyggda tomtningar, där två-tre rum ligger vägg i vägg och har gemensam långsida. De rektangulära tomtningarna är mellan 3–7 x 4–10 meter stora och de runda är mellan 3–7 meter i diameter. Väggarna består av ett, eller två, lager gråsten och är upp till 80 cm höga. De ligger på olika höjd över havet, somliga helt nära strandkanten, andra högt uppe på berget.

Hur gamla är tomtningarna

Ingen av tomtningarna här i Ersdalen har undersökts arkeologiskt, och det är därför svårt att datera just dessa tomtningar. De kan ha byggts och nyttjats allt från järnålderns slut in i våra dagar.

Många av de tomtningar vi ser spår av idag har säkert använts i samband med någon av de stora kända sillperioderna som återkommit utmed Bohuskusten med cirka 100 års mellanrum. De äldsta kanske är från sillperioden som varade från slutet på 1100-talet till mitten 1200-talet. Vid arkeologiska undersökningar av tomtningar på Söö i Göteborgs norra skärgård påträffades mynt från 1200-talet i tre av tomtningarna. Och i tomtningar på Burö, cirka 4,5 km nordöst härifrån, hittades fynd som kunde dateras till 14- och 1500-talen, alltså medeltidens slut.

Andra fornlämningar i närheten

Här ute i Ersdalen finns också fyra gravrösen på bergskrönen. De är ganska små, 5–7 meter i diameter och knappt metern höga. Men som så ofta har stenarna i det yttre och nedre delen av röset flyttats runt. I ett av de fyra rösena har så mycket av stenen plockats runt och plockats bort att det idag bara består av en tunn sten-packning. Och runt om i skrevor och på slänterna ligger sten som troligen slängts ut från röset.

På den södra stranden strax väster om Sandvik finns ett så kallat döingerös. Det är mindre gravrösen som enligt folktraditionen är upplagda över ilandflutna drunknade sjömän. Detta röse är dessutom ett så kallat offerkast eller offerröse: när man gick förbi röset skulle man kasta en sten på det och säga en ramsa för att inte hemsökas av den dödes osalige ande:

Jag kastar en sten på dina gamla ben, där ska du ligga till domedag.

Uppe på Ramleberget finns en offerkälla. Själva källan är egentligen en jättegryta som vattenfyllts. En jättegryta är ett runt hål som bildats genom att stenar eroderat ner berget under istiden.

Tillgänglighet

Området med tomtningarna ligger inom Ersdalens naturreservat ute på nordvästra delen av Hönö. Det finns en stor parkeringsplats och en iordninggjord vandringsled ut på klipporna och tomtningarna. Läs mer om tillgängligheten till området i Tillgänglighetsdatabasen.

Källor

• Staffan von Arbin, 2005. Fornlämningar i Öckerö kommun – en översikt. I Fynd, Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 2005.
• Riksantikvarieämbetets digitala register Fornsök.

Vill du veta mer?

Ur våra samlingar

• I våra samlingar har vi många fotografier på tomtningar som du kan se på webbplatsen Digitalt museum.

Du kanske även är intresserad av

• Sladholmarna – trankokeri och tomtningar (artikel)
• 1500-talets sillperiod (artikel)
• Hamnholmarna (artikel)

← Tillbaka till sökresultat