Hej, nu har du förhoppningsvis fått en liten inblick i hur det var att leva under forntiden. Denna kunskap har andra forskare förre dig forskat fram men nu är det din tur att bidra. Du ska nu hjälpa till att öka kunskapen om Orust förhistoria. Du är lyckligt lottad, för på ön finns många spännande fornlämningar och fynd som bara väntar på att få komma till tals, men det är här som din hjälp behövs.

Det är jätteviktigt att lyfta fram all den kunskap som finns i landskapet omkring oss. Landskapet bär spår efter händelser som ingen längre kan berätta om. I jorden finns massor med spår efter vad som hänt. Här finns föremål och det som arkeologer kallar för anläggningar. Med anläggningar menas till exempel spåren efter förhistoriska eldstäder, skräpgropar och stolphålen till hus. I jorden finns även andra spår som förkolnade fröer och ved från träd. Ofta skickar arkeologer iväg jord och kol till olika laboratorium. Dessa kan sedan analyseras och av förkolnat trä kan man till exempel se vilka träslag man valt att elda med och hur länge sedan som det var som trädet fälldes. Har man lite tur så finns även förkolnade fröer som visar vad man åt och vad man odlade. Vi kan få reda på vilka växter som man använde som medicin eller i olika ritualer. Veden från träden och fröerna kan också hjälpa oss att se hur landskapet närmast boplatsen såg ut.

Nu ska du få pröva på att vara arkeolog. Att arbeta som arkeolog är lite av ett detektivarbete där alla spår är viktiga ledtrådar.

Som lite hjälp på vägen finns här nedanför en liten manual att följa.

Så här gör du:

1. Börja med att välja ut en fornlämning eller en fyndplats i skolans närhet eller nära där du bor. Du kan titta under Kartor så ser du var dessa finns.

Du kan också titta i fornlämningsregistret som ofta kallas för fmis; http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, välj under län; Västra Götaland, och kryssa i Orust under kommun. Om du sedan vill veta var t. ex alla gravfält på Orust finns så kryssa du i gravfält under lämningstyp och tryck på sök längst ned. På kartan dyker de gravfält som finns upp som brandgula ringar med ett R i sig. Tryck på dessa så får du veta mer om detta gravfält.

Ett alternativ är att du zoomar in ett område i kartbilden t. ex området runt skolan och så väljer du att klicka på fornlämningar under rubriken ”Antikvarisk bedömning”, därefter kryssar du i rutan ”Sök inom befintligt kartbild” lite längre ned.  Tryck på någon av de brandgula ringarna med ett R i sig och se vad som händer.

Ett alternativ är att du zoomar in ett område i kartbilden, till exempel området runt skolan, och så väljer du att klicka på ”fornlämningar” under rubriken Antikvarisk bedömning, därefter kryssar du i rutan ”Sök inom befintligt kartbild” lite längre ned.  Tryck på någon av de brandgula ringarna med ett R i sig och se vad som händer.

Så här kan en karta i Fmis se ut om man valt att zooma in ett området runt skolan i Henån.

1. När du valt ut din, eller din grupps, fornlämning så är det dags att besöka denna. Innan du gör detta är det bra om du läst på lite om denna typ av fornlämning och tagit reda på om just denna kanske har undersökts av arkeologer innan. Skriv ut ett Fornlämningskort och ta med detta till fornlämningen, om du har en kamera (t. ex. mobiltelefon med kamera) så ta med denna.

2. När du är vid din fornlämning så börja med att blicka ut över landskapet, vad är sig likt och vad tror du är olikt sig från den tid då forntidens människor bodde här? Var fanns vattnet, var kunde man fiska/jaga och eventuellt odla och låta djuren beta? Var har arkeologer hittat på platsen? Kan du se något av detta på platsen idag? Här får du kanske letar och titta riktigt noga.

3. Ta fram ditt fornlämningskort.
   • Fyll i uppgifterna på kortet så gott du kan.
   • Ta gärna foton på lämningen.
   • Försök att ta reda på så mycket som möjligt – sök i olika källor, ju fler ju bättre, tips på olika källor finns under Tips på källor.

Extrauppgifter:

• Ta kontakt (ring eller besök) med ägaren till den fastighet som fornlämningen ligger på och be hen berätta vad hen känner till om lämningen.
• Intervjua en arkeolog angående vad som mer finns att berätta om denna typ av lämning.

4. När du kommer tillbaka till klassrummet så rita en teckning eller gör en modell om hur du tror att det en gång sett ut på platsen. Här får du använda både din kunskap och din fantasi.

5. Skriv rent ditt fornlämningskort på datorn och spara det i en mapp på datorn tillsammans med bilderna/ritningarna. Döp din fornlämning = namnet på mappen. När man döper en fornlämning så brukar man skriva sockens namn och det fornlämningsnummer som fornlämningen har, t. ex Röra 215. Det betyder att fornlämningen är nr 215 i Röra socken.

6. Nu har du fått ganska mycket kunskap om din fornlämning och det är dags att fundera och bestämma dig för en fråga som du vill söka svar på. Utgå gärna från de områden som finns under de olika rubrikerna i de olika teman 2-7 och välj ut en fråga du är nyfiken på och som du tycker passar den fornlämning du valt, t, ex vad åt man, vilka kan ha bott här, hur man gjorde när någon dog, hur man festade, vilka växter använde man sig av för att bota sjuka osv. Skriv och rita dina svar, glöm inte att tala om var du hittade svaren. Häng upp text och bilder i klassrummet sedan kan du och dina klasskamrater redovisa för varandra om er forskning.

7. Nu kommer kanske den viktigaste delen – att berätta! Det är nu du ska göra din tidsresa och skriva ner vad du ser. Tänk dig att du åker iväg i din tidsmaskin och plötsligt märker du att den landar, du kliver ut. Rita och beskriv vad det är du ser. Vilken tid är det, hur vet du det, vad gör människorna, vad känns främmande och vad känns bekant?

8. Ett alternativ till tidsresan är att du beskriver en händelse under t.ex. järnåldern. Du kan låtsas att du är ett barn under denna tid som får vara med om något spännande kanske något som du råkar höra någon vuxen berätta, kanske din första jaktexpedition här är det bara att använda din fantasi och det du kan om järnåldern. Vill du ha lite förslag på namn på människor från förhistorisk tid så titta på förslagen under mappen Personnamn under förhistorien.

9. Uppgift 9 och 10 kan göras på många olika sätt du behöver inte skriva du kan istället välja att göra en liten film (kanske du kan låna en mobiltelefon eller en kamera som har en sådan funktion). Du kan teckna en serie, spela upp ett litet teaterstycke eller vad du tycker är en bra form för att beskriva din upplevelse. Denna uppgift kan man gärna vara flera om.

Lycka till!