Kommande utställning

Om gräs, träd & stenar

23 september 2017 - 19 november 2017

Plats: Konsthallen (nedre plan)

Om gräs, träd & stenar - konstnärer iscensätter landskap

Utställningen Om gräs, träd & stenar, vill ställa frågor kring hur samtida konstnärer kan förhålla sig och uttrycka sig kring natur och landskap. Flertalet av konstnärerna i utställningen har arbetat återkommande med natur/ landskap under en lång period av sina konstnärskap.  De närmar sig sitt ämne från olika håll, där utgångspunkten kan vara såväl visuell, som konceptuell eller intuitiv och kan likaväl kan spegla yttre som inre världar, som olika berättelser. 

Konstnärer har genom århundraden skildrat landskapet olika sätt och där varje epoks landskapsmåleri återspeglar sin tids strömningar. Under romantiken skildrades till exempel landskapet som oförstört av människan och idealiserat och utgjorde egentligen en tidig civilisationskritik och reaktion på den framväxande industrialismen. Frågan är om det idag finns en liknande kritik och ”tillbaka till naturen” tänk, i en tid, då vår tillvaro framstår som mer hotad på olika sätt? Kan då naturen erbjuda den kontemplation och vila vi behöver och vem är den egentligen till för?

Kan växter känna?

Nya vetenskapliga rön har framkommit genom att alltmer subtila mätmetoder används, som talar för att växter har en typ av förnimmelsesystem, som gör att de kan kommunicera med varandra på ett sinnrikt sätt. Hur kan vi då förhålla oss som människor till denna nya forskning, som gör växterna mer lika oss själva? Kan man reflektera inte bara över djurens rätt utan även växters rätt? Eller är växter, djur och natur fortfarande bara en projektionsyta för människans begär, konsumism och territoriell erövring? Närmar vi oss paradoxalt nog med vetenskapen hjälp ett helhetstänkande där allt är besjälat, allt hör samman – idéer som framfördes redan under romantiken. Kan stenar minnas? Kan träden tala, kan gräset känna och bär platser minnen och spår av tidigare händelser förutom fysiska kvarlämningar?

I utställningen Om gräs, träd & stenar möter vi verk som metaforer för minnen, upplevelser, berättelser, skeenden och processer som kan anknyta till poesi, politik eller bara varandet. Utställningen kommer att innehålla olika tekniker som måleri, teckning, fotografi, video, och skulptur.

Medverkande konstnärer

Nadine Byrne (f.1985)

Nadine Byrnes konstnärliga praktik spänner över många olika medier, som skulptur, textil, ljud, film och performance. Hennes verk utforskar ofta minnet och den egna personliga historien och ger uttryck för ett stort intresse för alternativa världsåskådningar – spirituella eller ockulta, och hur dessa manifesteras socialt och visuellt. I sitt arbete återkommer Nadine till hur naturen speglar människan och hennes handlingar. I utställningen visas ett videoverk samt en skulptur gjord i textil och keramik med referenser till yttre och inre landskap och minnen.

Agneta Ekman Wingate (f. 1942)

I utställningen presenteras Agneta Ekman Wingates fotoserie Tall-Maja från 1967, som idag anses vara en klassiker inom fotokonsten. Tall-Maja handlar om skogsrået – den fria kvinnan som lever i skogen, men också om ett farväl till en social ordning. Bilderna befinner långt bort från de rådande normer som var gångbara inom fotografiet på 1960- talet. Sättet att arbeta med dubbelexponeringar förebådar ett flertal fotografer som idag bär ikonstatus, till exempel Francesca Woodman och Cindy Sherman. I utställningen visas också verk ur serien Trösta mig, humlemor, med bilder tagna mellan 1962 och 2016. Dessa kan ses som en vidareutveckling av bilderna i Tall-Maja-serien. Innehållet visar på en samklang med naturen och det regenererade livet. Tall-Maja-serien ingick i utställningen Ett sätt att leva som visades på Moderna Museet i Stockholm och Malmö 2014-2015.

Maria Hall (f. 1964)

Maria Hall arbetar framför allt med teckning och måleri, där natur och växter är återkommande motiv. Violett, rosa och purpur är färger som Maria ständigt återkommer till, liksom zinkvitt, guldockra och grått – allt bildar poetiska klanger av vibrerande horisonter. Så här beskriver hon själv sitt måleri; ”Penseldrag läggs till penseldrag, som en ton läggs till ton, och klanger och stämmor formas. Avgrundens mörka stråk går genom målningarnas mage medan ljuset fortsätter att skimra och blända. Träden och blommorna. Bergen och speglingarna. Ibland blir allt det ljusa till mörker och det mörka till ett bländande ljus. De små åtbörderna och de försiktiga viskningarna fyller de landskapslika scenrummen i dessa dramer om längtan och sorg. En plats skapas där något – eller någon – får plats.”

Leo Pettersson (f. 1953)

I utställningen bygger Leo Pettersson en improviserad skulptur som i sitt material inkluderar både natur och teknik. Skulpturen har referenser till Tatlins torn (skapat av Vladimir Tatlin 1919-20, men aldrig realiserat) och byggs i samarbete med konstnärskollegan Shelley Sharr.  Så här beskriver Leo själv sitt konstnärliga arbete: ”Det mesta av mitt arbete intresserar sig för livets paradoxer, kontraster, pulserandet mellan ytterligheter, mellan en riktning och dess motsatta, mellan svart och vitt, mellan färg och ickefärg, som en naturens växande spiralrörelse och dess eviga växelverkan i den oändliga rymdtiden och det allra minsta mikrokosmos, fram till vår egen uppfattning mellan askes och kitsch, minimalism och vulgo.”

hannah goldstein (f. 1981)

I utställningen visar hannah goldstein verket Adding to the Archive från 2013, som består av fotografi, installation och ett videoarbete. Det hon beskriver är händelserna och sökandet efter utställningen Krigs Monument Monument som hennes far, Neil Goldstein, visade i Konsthallen på Bohusläns museum 1993. Utställningen bestod av de övergivna stenar som Tyskland beställt i samband med andra världskriget, samt stora fotografier av dem. Stenarna var avsedda att ingå i det segermonument som skulle byggas i Berlin efter kriget och i uppförandet av den nya världsstaden Germania. Utställningen kom till Berlin 1999, men i samband med detta försvann stenarna. Efter faderns död har hannah intresserat sig för hans fotoarkiv. I det nya verket How do you measure guilt? ställer hon frågor om begreppet skuld kring hanteringen av dessa stenar.

Tommy Krek Svenningsson (f. 1985)

Tommy Krek Svenningsson har intresserat sig för att gestalta både mentala och reella platser, så kallade ”landmarks”, ofta med naturen som en spelplats för händelser i nutid och dåtid, vilka kan inbegripa både politiska och historiska skeenden. Hans verk bär på ett romantiskt stråk som speglar stämningar och tillstånd. Med tusch, kol, blyerts, airbrush och pastell framkallar han imaginära världar. Tidigare har han också arbetat med graffiti, något som man ser spår av i många verk. En serie teckningar sätter träden i fokus- träd som haft olika betydelser i mänsklighetens historia. En senare serie kolteckningar visar märkliga brutala monument i landskapet uppförda av Tito i det forna Jugoslavien, monument som sedan övergivits och ibland raserats. Valet av motiv är viktigt i processen, då det bidrar till att skapa en magi kring de minnen och platser som gestaltas, och som sedan filtreras fram till visuella insikter.

Bilder: Detalj ur Sirens – Maria Hall, Tallmaja – Agneta Ekman Wingate, Spegling – Maria Hall

Ultimate Responsive Image Slider Plugin Powered By Weblizar