Västkustens badortshistoria skapade speciella miljöer. För att ta hand om både gäster och verksamhet fanns det många olika byggnader. De var uppförda i trä, i den snickeristil som var modern just då. Byggnaderna var ofta samlade till ett enda ställe. Tillsammans med parker och strandpromenader bildade de en sammanhängande badortsmiljö.

Lysekil 1943. Kallbadhus (herrarnas till höger och delvis utanför bild, damernas till vänster) och bakom dem restaurang (med tre gavlar) och societetshus (snett nedanför kyrkan). Vid segelbåtarna syns varmbadhuset, och bakom seglet t h skymtar Curmans villor.

Badortens olika byggnader

Brunnsalong

Brunnssalong fanns på de få orter som hade hälsobrunn. Idag kan man fortfarande se brunnssalongen på Gustafsberg (del av restaurangen) och Lejonkällan i Strömstad.

Brunnssalongen på Gustafsberg omkring 1900.

Varmbadhus

Varmbadhus var kanske den viktigaste byggnaden. Innehöll smårum med badkar. En värmepanna värmde upp vattnet, som pumpades upp till en behållare på vinden. Därifrån gick det rör ner till varje badrum.

Idag: Strömstads badhus (bad), Fjällbacka (omklädning, bastu), Hjärterön (bostad), Gustafsberg (vandrarhem), Ljungskile (kontor), Stenungsön (bostad), Saltholmen (kontor), Varbergs badhus (bad).

Varmbadhuset på Gustafsberg är från 1814 och förmodligen det näst äldsta bevarade i Sverige. Så här såg det ut fram till utbyggnaden 1872.

Lilla badhuset eller ”fattigbadhuset” vid Gustafsbergs ångbåtsbrygga omkring 1900.

Enklare varmbadhus med lägre priser fanns på några håll. Åtminstone på Gustafsberg tog man emot ”fattigbadande” som fick förlita sig helt på välgörenhet.

Idag: Lilla badhuset på Gustafsberg (vandrarhem).

Kallbadhus

Kallbadhus fanns på alla badorter och några ställen till, varsitt för damer och herrar. Under tidigt 1800-tal var det ofta flottar med bassänger omgivna av omklädningshytter. Senare byggdes badhus på pålar eller plintar och med en gångbro in till land. Kallbadhusen var särskilt utsatta för väder och vind och kunde få ersättas med nybyggen flera gånger om.

Idag: Stora badhus: Lysekil, Saltholmen, Varberg. Mindre: Bovallstrand, Fjällbacka, Stillingsön, Ljungskile, Nösund, Käringön, Särö.

Gustafsbergs flytande kallbadhus omkring 1900.

Societetshus

Societetshus byggdes från 1830-talet för umgängeslivet, med större sal för musik, dans och föreställningar samt mindre rum för tidningsläsning, biljard mm.

Idag finns societetshus i: Strömstad (Skagerack), Gustafsberg, Stenungsön, Marstrand, Varberg. Fiskebäckskils societetshus ingår i konferensanläggningen Gullmarstrand.

Gustafsbergs societetssalong byggdes 1836. Foto från 1940-talet.

Restaurang

Restaurang fanns en eller flera. Även caféer fanns på vissa håll. Byggnaderna hade ofta stora glasade fönsterpartier. De var viktiga mötespunkter eftersom många måltider åts här, inte i bostaden.

Idag: Lysekil (Havsbadsrestaurangen), Gustafsberg (Badrestaurangen), Smögen (Smögens havsbad).

Restaurang Alphyddan i Marstrand, belägen i badhusparken. Foto omkring 1900. UMFA 53247:0094

Pensionat och hotell

Pensionatsbyggnader och hotell byggdes med tiden. Från början hyrde badgästerna rum eller lägenheter i privata hus på orten. På några platser, som Gustafsberg, fanns tidigt särskilda byggnader med rum och lägenheter.

Idag: Strandhotellen i Lysekil (vandrarhem och Havets hus), Stora Hotellet i Fjällbacka, flera byggnader på Gustafsberg (Hotell Slottet, Bikupan, Tvåan, Snäckan), flera byggnader i Marstrand (Grand Hotel, Högvakten, Rådhuset, Turisthotellet). Stenungsön har flera privatbostäder som från början var hyresrum.

Husen kring Skvallertorget på Gustafsberg innehöll hyresrum. Till höger Hotell Slottet, rakt fram Bikupan och till vänster Tvåan. Foto omkring 1900.

Marstrands turisthotell i vinterskrud. Den låga delen till vänster är restaurangen, innan den 1910 fick sitt karaktäristiska hörntorn och en andra våning.

Läkarmottagning

Läkarmottagning var ofta inrymd i någon av de övriga byggnaderna. I Lysekil hade badläkaren Carl Curman mottagning i bottenvåningen i sin egen villa.

Idag: Curmans villor (privatbostad) i Lysekil.

Curmans villor vid badhusparkens ingång, vars portal syns till höger. Foto omkring 1900.

Bryggor och strandpromenader

Bryggor och strandpromenader behövdes för friluftslivet. Segelturer hörde till, ibland på läkarordination för att man riktigt skulle komma åt att andas in den hälsosamma havsluften. För segelbåtarna måste det finnas lämpliga bryggor. Man anlade också kajer, träbryggor och strandpromenader för att badgästerna skulle kunna promenera längs vattnet.

Idag: Strömstad, Trampen i Lysekil, Gustafsberg, Lyckorna, Marstrand, Strandpromenaden i Varberg.

Strandpromenaden i Strömstad. Badhuset skymtar till höger, gymnastikbyggnaden rakt fram och till vänster Laholmens kallbadhus och restaurang.

Parker att promenera i kom att anläggas på alla de större badorterna. Ofta med en paviljong för musikorkester.

Idag: Paradiset i Marstrand, Gustafsbergsparken, Badhusparken (delvis) och Stadsparken i Lysekil, Plantaget i Strömstad.

Sommarvillor

Enfamiljs sommarvillor byggdes senare under 1800-talet. I några fall ägdes villorna av dem som drev badverksamheten, men så småningom blev det vanligt att de var privatägda.

Idag: Gustafsbergsområdet innehåller ett flertal villor från 1800-talets första hälft och in på 1900-talet. Även Särö har bra exempel på tidiga villor. Stenungsön och Lyckorna är också fina exempel på samlade miljöer med många privata sommarvillor från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Även Kyrkviksområdet i Lysekil och Bratten på Styrsö har sådana miljöer.

Villa Carolina, med två lägenheter. Privatbyggd 1850. Gustafsberg 1947.

Övriga byggnader

Övriga byggnader fanns också, för olika ändamål, som musikpaviljonger, sjukgymnastik, kägelbana mm.

Idag: Många av dessa är idag borta, enstaka finns kvar, som musikpaviljongen på Gustafsberg, en kägelbana i en privat trädgård på Stenungsön, klocktornskiosken på Lyckorna som ursprungligen var badkamrerens kontor.

Musikpaviljongen i Marstrands badhuspark omkring 1900.