Var vi tillbringar vår fritid är en allt viktigare fråga för oss. Sommarstugan eller fritidshuset, idrottshallen, badplatsen, alla är de exempel på platser och miljöer vi förknippar med avsläppning, välmående, aktivitet. Fritidslivets miljöer är kanske något av det mest karaktäristiska som 1900-talet burit fram.

Eftermiddag i stallet – en viktig plats på fritiden. Foto Bohusläns museum.

När 1900-talet är ungt är ordet ”fritid” helt enkelt om en beskrivning av motsatsen till den reglerade tiden, t ex ”icke arbete” eller ”icke lektionstid” (för skolbarn). Ordet är fortfarande ganska neutralt. Inte så många hade heller särskilt mycket fri tid. I takt med att det moderna samhällsprojektet tar form under 1920- och 1930-tal får ordet fritid ett antal positiva men också uppmanande laddningar: Vi skall lata oss eller ägna oss åt njutningar som dans eller alkohol, utan vi skall rekreera oss på ett aktivt sätt, göra något, och komma tillbaka till arbetet utvilade och sunda.

I Sverige får alla lagstadgad semester 1938 med två veckors ledighet, 1945 blir det tre, 1963 fyra och 1978 de fem veckor vi har idag. Semester dyker upp under 1800-talets slut bl a för en del statligt anställda, och under 1900-talets början får en del grupper semester genom avtal med arbetsgivaren.

Sommarstugeområdet, en miljö skapad enbart för vårt fritidsliv. Foto Bohusläns museums arkiv.

Debatten under 1930-talet kring rätten till semester för alla speglar en rädsla för att den nya ledigheten skall ”missbrukas”, och man argumenterar för att man måste vara nyttig även under sin lediga tid, vandra, resa, lära sig något nytt. Cykelsemester med camping slår igenom under denna tid, ett sätt att resa som är överkomligt för bredare grupper i samhället.

Den nya semestern i kombination med övriga fritidsaktiviteter, som t ex idrott, och med det nöjesliv man ju ändå ägnar sig åt kräver nya platser att vara på. Man vill inte längre idrotta på en plan äng, campa varsomhelst och gå ut och dansa i ett vägskäl. Det nya fritidslivet kräver nya platser och miljöer, fritidslivets miljöer.

Idag

Fritidslivets miljöer har nu varit med så länge att samtidshistoriens förändringar börjar bli synliga. Folkparker lägger ner, företagsägda sesmesterbyar eller riktiga barnkolonier finns knappt längre. Samtidgt byggs idrottsplatserna ut, utomhusbanor blir inomhusarenor och simhallarna får vattenruschbanor eller blir riktiga äventyrsbad.

På dessa sidor beskriver vi några av de viktigaste kateogrierna av fritidslivets miljöer.

Idrott är en av våra vanligaste fritidsaktiviteter. Foto Bohusläns museum.