Frågor och svar om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Bild på fasad med veranda

Äldre bebyggelse, liksom även byggnader från senare tid, berättar om människor som levt på platsen, och om olika verksamheter som funnits på platsen. De kan vara viktiga identitetsbärare för en plats, genom sin historia eller sin arkitektur.

Vissa byggnader är helt unika, medan andra är typiska för en plats eller ett område.  Att bevara och varsamt vårda den äldre bebyggelsen möjliggör för oss och våra efterkommande att uppleva och förstå en plats historia och utveckling.

Många historiska byggnader tillsammans bildar också sammanhängande värdefulla bebyggelsemiljöer, som har stor attraktionskraft och som berättar om platsens historia. Läs mer om den Bohuslänska byggnadstraditionen här

Vad innebär det att en byggnad är kulturhistoriskt värdefull?

Det finns inga enkla regler för vilka byggnader som kan anses vara kulturhistoriskt värdefulla.

Byggnaden ska dock vara någorlunda välbevarad. Den ska kunna berätta om sin och samhällets historia, antingen genom att man känner till fakta om dess historia, eller genom att utseendet och arkitekturen i sig kan berätta om detta. Den kan också vara unik genom att vara den enda i sitt slag, eller den enda kvarvarande av en typ som tidigare var vanlig. Det finns alltså flera motiv som sammantaget ger byggnaden, eller bebyggelsen, ett kulturhistoriskt värde.

Det finns alltså många byggnader och bebyggelsemiljöer som är viktiga att bevara. En del har ett skydd, andra inte.

Läs mer om bebyggelsens kulturvärden i Boverkets kunskapsbank 

K-märkning, vad är det?

”K-märkta” är hus som antingen är skyddade i en detaljplan, eller förklarade som byggnadsminne. Det finns egentligen inget skydd som heter just ”k-märkt”, men det är ett välkänt begrepp som ofta ändå används.

  • Skydd i detaljplan är den vanligaste ”k-märkningen”. Över 6000 byggnader i Västra Götalands län har skydd i detaljplan. Det är Plan- och bygglagens regler som styr, och kommunerna som hanterar detta.
  • Huset kan också ingå i en värdefull miljö som inte har detaljplan, men som ingår i kommunens kulturmiljöprogram. Det kan innebära ett visst skydd.
  • Byggnadsminnesförklaring innebär ett starkare skydd, men det är avsevärt färre byggnader som uppnår de krav som byggnadsminnesförklaring ställer. Det finns drygt 250 byggnadsminnen i Västra Götalands län. Det är Kulturmiljölagens regler som styr, och det är Länsstyrelsen som hanterar byggnadsminnen.
  • Också kyrkor byggda före 1940, och som hör till Svenska kyrkan, har sina kulturhistoriska värden skyddade. Kulturmiljölagens regler styr, och Länsstyrelsen hanterar detta.

Vi på Bohusläns museum kan hjälpa till med ytterligare information.

Hur K-märks ett hus?

Skydd i detaljplan: Att ta fram en detaljplan är ett omfattande arbete, och görs mycket sällan för enskilda hus. Denna typ av skydd är alltså ett långsiktigt arbete.

Byggnadsminne: Vem som helst kan väcka fråga om byggnadsminnesförklaring genom att skriva till länsstyrelsen. Det måste finnas goda grunder för ansökan, och fastighetsägaren bör vara införstådd. Därefter görs en grundlig utredning om det kulturhistoriska värdet och om möjligheterna att genomföra en byggnadsminnesförklaring.

Dessutom: Hus som har uppenbara kulturvärden, men som inte ligger inom detaljplan, kan ändå ha ett visst skydd vid bygglovgivning, om dessa kulturvärden kan styrkas.

Vad får jag göra om mitt hus är k-märkt?

Syftet med att skydda historiskt värdefulla byggnader är att de ska bibehålla sitt värde, sitt utseende och sin karaktär. Det gäller både husets egna kvalitéer, och hur miljön som helhet påverkas.

  • Löpande underhåll som inte förändrar något kan man alltid göra.
  • Om man vill ändra sitt hus, ska ändringarna göras på ett varsamt sätt, och på ett sätt så att huset behåller sin karaktär.

Detta förhållningssätt är lika viktigt för alla historiskt värdefulla byggnader, vare sig de är skyddade eller ej.

Jag behöver veta mer, vart ska jag vända mig?

För att veta mer precist vad som gäller, måste man titta på den detaljplan där skyddet finns inskrivet. Gällande detaljplaner hittar man hos sin kommun. Många kommuner har denna information på sina hemsidor, under ”gällande detaljplaner” eller liknande rubrik. Vad som är bygglovpliktigt kan också skilja sig, kontakta din kommun för att få reda på vad som gäller där du bor.

Kulturhistoriskt värdefulla miljöer är också identifierade i kommunens kulturmiljöprogram, och finns ofta också med i kommunens översiktsplan. Några kulturmiljöer har så stort värde att de är upptagna som riksintresse för kulturmiljövård, också dessa finns i kommunens översiktsplan.

Är det ett byggnadsminne, finns reglerna i byggnadsminnesbeslutet.

Vi på Bohusläns museum kan hjälpa till med rådgivning. Vill du ha mer information om traditionella byggmaterial, metoder och hantverkare, kan du också hitta det på Slöjd och Byggnadsvård på Nääs: www.slojdochbyggnadsvard.se

Fördjupning om Plan och Bygglagen (PBL)

Ett skydd i detaljplan innebär att bevarandefrågor kommer att hanteras om man gör något som kräver bygglov. Läs mer om kulturvärden i detaljplaner.

Man ska veta att det som sägs i PBL gäller även om åtgärden inte kräver bygglov.

  • Om underhåll sägs (PBL 8 kap 14 §): ”Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.” Läs mer om underhåll i PBL
  • Ändringar ska utföras varsamt (PBL 8 kap 17§): ”Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.” Läs mer om varsamhet.
  • Hus som är särskilt värdefulla får inte förvanskas (PBL8 kap 13§): 13 § ”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.” Läs mer om fövanskningsförbudet.

Ovanstående tre förhållningssätt gäller oavsett om huset omfattas av skydd i detaljplan eller ej. Skillnaden är att med en detaljplan är det klargjort vad som gäller, men utan detaljplan kan frågan om vilka kulturvärden en byggnad har behöva utredas ytterligare.

Fördjupning om byggnadsminnen och kyrkor.

Byggnadsminnen ska inte ändras, men ibland måste det ändå göras. Detsamma gäller skyddade kyrkor. Det krävs då ett särskilt tillstånd från länsstyrelsen. Man måste då ange vad som ska göras, och hur, och hur det kulturhistoriska värdet påverkas. En sådan ansökan är mer detaljerad än vad en bygglovsansökan är, eftersom man tydligare ska beskriva hur åtgärderna kan genomföras utan att byggnads kulturvärde minskas.

Byggnadsminnen och kyrkor har sitt skydd i Kulturmiljölagen, i tredje respektive fjärde kapitlet.
Läs mer i Kulturmiljölagen