Bohuslänska trädgårdar: 1600-tal

De förmögnas trädgårdar under 1600-talet påverkas av barocken ideal. Här kan du läsa om herrgårdarna Sundsby och Vrem och om kålgårdarna på böndernas gårdar.

Två bilder på kartor från Sundsby, Valla socken 1699 och Vrem kville socken 1697.

Till vänster karta över Sundsby, Valla socken 1699, Lantmäteriet. Till höger karta över Vrem, Kville socken 1697, Lantmäteriet.

1600-tals trädgårdarna på Sundsby och Vrem

Bilderna ovan visar två bohuslänska herrgårdar i slutet av 1600-talet, Sundsby och Vrem. På Sundsby (bilden till vänster) är trädgården stor men lite oregelbunden. Där växer många äpple- och päronträd. För trädgårdens skötsel krävs lämpliga redskap. I en bouppteckning från 1652 står att det finns en kratta, fyra järnskyfflar, en stor järnhacka och en torvspade på Sundsby. Dessutom finns två järnspadar som särskilt används till gångarna i ”haffuen” (som i have=trädgård på danska). På bilden syns också delar av en mycket stor grävd damm. Där har man gäddor, ål, sutar och carusser (=rudor) som används i hushållet. På Wrem (bilden till höger) syns en liten bit av en rektangulär (gulmarkerad) kål- och kryddgård. Den är betydligt mindre än på Sundsby men är väl inhägnad med ett högt portförsett plank. Där saknas träd men 1717 växer det bl a vinbär- och krusbärsbuskar i trädgården. En bit utanför gårdsplatsen finns flera carussedammar som är det danska ordet för ruddamm.

Adelns lyxkonsumtion och barockens trädgårdsideal

De mest förmögna inom adeln markerar sin status under 1600-talet genom en kosthållning präglad av överflöd och lyx. Kryddor, exotiska frukter och syltförsedda bakelser är viktiga inslag på 1600-talets konfektbord. Ett eget orangeri för ömtåliga citrusväxter, fikon mm blir ett tecken på status och visar att man följer med tidens mode och trädgårdsideal. Vi känner inte till några bohuslänska orangerier från 1600-talet. Men man kan förmoda att åtminstone den mest skyddade och varmaste platsen i köksträdgården är försedd med drivbänkar för känsliga växter.

Kunskapen om trädgårdsskötsel sprids genom böcker och år 1600 anläggs Botanisk Have i Köpenhamn. Den rätlinjiga formparken hämtar under 1600-talet inspiration från trädgårdsanläggningar i Frankrike. Man brukar tala om den franska parken. Men det är knappast stora barockanläggningar som utgår från manbyggandens centrum vi stöter på i Bohuslän vid den här tiden. Exemplen Sundsby och Vrem visar på ett varierat trädgårdsbruk hos den boshuslänska adeln. Kvartersindelning och geomeriska former är dock ideal som fortsätter att vara viktiga länge, ända in på 1800-talet.

Böndernas kålgårdar

Kartor från slutet av 1600-talet visar att det nästan alltid finns en inhägnad kålgård på böndernas gårdar. Men ingen regel utan undantag, på några gårdar i Tanum är kålplantorna planterade direkt i åkern. Ibland finns det ett fåtal fruktträd och en humletäppa.

Trädgårdsväxter i Bohuslän

Skriftliga belägg från 1600-talet:

  • Humle
  • Körsbär
  • Apel
  • Päron
  • Plommon
  • Krikon
  • Kål
  • Hampa

Källor

  • Bouppteckning efter Thomas Dyre till Sundsby, år 1652. Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnen och Historia, 1874-1879.
  • Lantmäteriets Historiska kartor

Mer om Bohuslänska trädgårdar

Fotografier från 1900-talets början vittnar om ett blomstrande trädgårdsintresse i Bohuslän. Men hur har intresset för trädgårdsskötsel förändrats? Följ med på en historisk vandring med några Bohuslänska trädgårdar som exempel.

Bohuslänska trädgårdar: medeltid
Bohuslänska trädgårdar: 1500-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1700-tal
Bohuslänska trädgårdar: 1800-tal

Trädgårdsfotografier

Bohusläns museum har i sin fotosamling många trädgårdsbilder. På DigitaltMuseum kan du ta del av dessa bilder